BEGIN:VCALENDAR PRODID:-//Webforum AB//ECM 12.1//EN VERSION:2.0 CALSCALE:GREGORIAN METHOD:PUBLISH X-WR-CALNAM:Kurskalender BEGIN:VEVENT UID:pid10454-wid26978-eid18749 SUMMARY:Utvärdering och benchmarking av IT-produkter och tjänster LOCATION:Institutet för informationsteknologi\, Narvavägen 12 (nära T-K arlaplan) CREATED:20100330T072706Z LAST-MODIFIED:20100826T111248Z DTSTAMP:20120209T022451Z DTSTART:20100921T070000Z DTEND:20100921T143000Z DESCRIPTION:Process med kartläggning och förbättringsarbete\n\nhttp://w ww.webforum.com/form/outsourcingcenter/form.asp?sid=434629008\n\nSedan In stitutet för informationsteknologi för fem år sedan startade kursen Be nchmarking har vi fått många vittnesmål från företag som praktiserat benchmarking\, dels om metodens inneboende kraft och dels förmågan att få fram ny kunskap om den egna organisationen. Benchmarking\, som den p resenteras i denna kurs\, är en utvecklingsprocess med kartläggning och förbättringsarbete som betydande inslag.\n\nViktiga frågeställningar \n\n– Typfall av utvärdering \n– Benchmarking indikerar såväl vad som hur \n– Verksamhetsstyrning \n– Språngbrädor och fallgropar \n – Så här görs en studie i praktiken \n– Hantering av sourcingavtal \n\nVi visar hur ett bra benchmarkingsystem fungerar som ett gemensamt s pråk mellan beställare och utförare och hur man kan mäta användarnö jdhet\, kostnader och kvalitet. Men också hur det fungerar som ett instr ument för IT-ledningen\, genom att visa hur man kan lära från goda fö redömen\, hur tillgången på indikatorer demonstrerar det egna företag ets nivå jämfört med andra företag. \n\nVid benchmarking är outsourc ing ett tänkbart alternativ för effektivisering. Men benchmarkingen kan också peka på att egen produktion har en högre effektivitet än andra tänkbara alternativ på marknaden. \n\nKursen  redovisar sålunda lä rdomar\, slutsatser och rekommendationer som erhållits i ett antal benc hmarkingprojekt och fungerar därför som en inspirationskälla till för bättringar av den egna IT- och telekomverksamheten.\n\nOrdförande: Conn y Larsson\, Advokatfirman Gärde & Partners\n\nMedverkande:\nGöran Franc ke\, Humanova\nBertil Danared\, EquaTerra\nAnders Edlund\, Compass Consul ting\nLena Axedal-Lindberg\, ab1\nRoger Bydler\, Andersson & Bydler\nm.fl .\n\nProgram \n09.00 Start \n\nAtt lära från goda föredömen \n\nVad är det som förklarar varför vissa organisationer skapar sig konkurrens fördelar genom IT medan andra endast strävar efter att minimera sina IT -kostnader? Min erfarenhet är att det krävs IT-baserad innovation av \n - processer som leder till kostnadsfördelar \n- nya typer av affärsmode ller \n- nya tjänster som ger kundnytta \nDetta underlättas av en ledar stil som formulerar visioner\, mål\, styrning och kontroll som baseras p å relevanta styrtal i flera dimensioner t.ex. ledtid\, kundnöjdhet\, kv alitet och inte enbart genom budget och ekonomisk redovisning i kronor. S tyrtal som också insamlas via benchmarking och som stöder en kreativ di alog mellan ”IT och Verksamhet”. \n\nKopplingen mellan  IT-stratateg in och organisationens övergripande affärsstrategi\,\nIT-kostnaden och affärsnyttan\n\nEtt praktikfall från ett svenskt industriföretag med en internationell verksamhet. \nDen första benchmarkingen genomfördes 2005. Vad var situationen och varför var benchmarking aktuellt? Vad har man mätt och vilka åtgärder ledde det till? Benchmarkingverktyget har använts ytterligare två gånger\, anpassat för målgrupp och önskade frågeställningar. Vilka är erfarenheterna från de olika mätningarna? Hur avser man gå vidare?\n\nSå här gör man en studie i praktiken\n\n Förberedelser och vad som är viktigt. Vilken nytta och vilken effekt vi ll man uppnå? Vad mäter man\, vilka mätdata skall samlas in? Hur gör man ett urval av respondenter? Hur går själva genomförandet till\, vil ka krav ställs på kundorganisationens medverkan? Hur lång tid tar det\ , hur levereras resultatet? Hur kan en typisk resultatbild se ut och hur kan det tas om hand? \n\nBenchmarkingverktyg: Ett exempel \n\nDet är all tid relevant att undersöka om organisationen använder sina IT-system op timalt. Även om allt är ”bra”\, så finns det alltid någon del som kan förbättras. Genom att regelbundet mäta den egna IT-verksamheten k an man dels göra jämförelser med sig själv och därmed studera effekt en av genomförda förbättringsprogram\, dels göra jämförelser med en eller flera utvalda externa organisationer för en benchmark. Sammantage t utgör detta ett styrredskap för IT som ger en regelbunden övervaknin g av utvecklingen och där man kan studera förhållandet mellan kostnade r och tillgodogjord verksamhetsnytta.\n \nHantering av sourcingavtal \n\ nAlla företag vill kunna styra och reglera sina avtal på ett effektivt och rationellt sätt. Hur säkerställer man sina leveranser till ”rät t” pris och kvalitet? Hur kan man säkerställa att man når måluppfyl lelse samt får del av rationaliseringar i sin sourcingrelation? Vilken ”kontrollapparat” krävs för att säkerställa måluppfyllelsen? Hur förbereder man sig internt inför en relation mellan två parter och va d krävs i den förvaltande organisationen?\n\nStrategier vid "avtalsslut " \n\nSammanfattning och diskussion \nVad har vi lärt idag? Hur kan vi a nvända det i våra egna organisationer? \n\n16.30 Slut \n\nAvgift: 6.950 kr inkl. dokumentation\, kaffe och lunch. Alla priser är exkl. moms. \ nRabatt: Anmäl 3 deltagare men betala bara för 2 vid samtidig anmälan. \n\nEv. återbud skall anmälas senast 2 veckor före kursstart\, annars debiteras halva avgiften. Vid återbud senare än 1 vecka före start deb iteras hel avgift. Vi reserverar oss för ev ändringar. Institutet för informationsteknologi har rätt att ställa in en kurs varvid  inbetal da avgifter återbetalas. Ersättningar därutöver utbetalas ej. X-ALT-DESC;FMTTYPE=text/html: Process med kartläggning och förbättringsarbete
\n
\n
\n< br />\nSedan Institutet för informationsteknologi för fem å r sedan startade kursen Benchmarking har vi fått många vittnesmål från företag som praktiserat benchmarking\, dels om metode ns inneboende kraft och dels förmågan att få fram ny kunskap om den eg na organisationen. Benchmarking\, som den presenteras i denna kurs\, är en utvecklingsprocess med kartläggning och förbättrin gsarbete som betydande inslag.
\n
\nViktiga frågeställningar
\n
\n– Typfall av utvärdering
\n– Benchmarking indike rar såväl vad som hur
\n– Verksamhetsstyrning
\n– Språ ngbrädor och fallgropar
\n– Så här görs en studie i praktiken
\n– Hantering av sourcingavtal
\n
\n Vi visar hur ett bra benchmarkingsystem fungerar som ett gemensamt språk mellan beställare och utförare och hur man kan mäta användarnöjdhet\, kostnader och kvalitet. Men också hur det fungerar s om ett instrument för IT-ledningen\, genom att visa hur man kan lära fr ån goda föredömen\, hur tillgången på indikatorer demonstrerar det e gna företagets nivå jämfört med andra företag.
\n
\nVid < strong>benchmarking är outsourcing ett tänkbart alternativ fö r effektivisering. Men benchmarkingen kan också peka på att egen produk tion har en högre effektivitet än andra tänkbara alternativ på markna den. 
\n
\nKursen  redovisar sålunda lärdomar\, slutsatser och rekommendationer som erhållits i ett antal benchmarkingprojekt och fungerar därför som en inspirationskälla till förbättringar av den e gna IT- och telekomverksamheten.
\n
\nOrdförande: Conny Larsson\, Advokatfirman Gärde &\; Partners
\n
\n Medverkande:
\nGöran Francke\, Humanova
\nBer til Danared\, EquaTerra
\nAnders Edlund\, Compass Consulting
\n Lena Axedal-Lindberg\, ab1
\nRoger Bydler\, Andersson &\; Bydler< br />\nm.fl.
\n
\nProgram
\n09.00 Start
\n
\nAtt lära från goda föredö men
\n
\nVad är det som förklarar varför vissa org anisationer skapar sig konkurrensfördelar genom IT medan andra endast st rävar efter att minimera sina IT-kostnader? Min erfarenhet är att det k rävs IT-baserad innovation av
\n- processer som leder till kostnad sfördelar
\n- nya typer av affärsmodeller
\n- nya tjänster som ger kundnytta
\nDetta underlättas av en ledarstil som formule rar visioner\, mål\, styrning och kontroll som baseras på relevanta sty rtal i flera dimensioner t.ex. ledtid\, kundnöjdhet\, kvalitet och inte enbart genom budget och ekonomisk redovisning i kronor. Styrtal som ocks å insamlas via benchmarking och som stöder en kreativ dialog mellan ” IT och Verksamhet”.
\n
\nKopplingen mellan  IT-stratategin och organisationens övergr ipande affärsstrategi\,
\nIT-kostnaden och affärsnyttan
\n
\nEtt praktikfall från ett svenskt industriföretag med en internationell verksamhet. 
\nDen första benchmarkingen genomförd es 2005. Vad var situationen och varför var benchmarking aktuellt? Vad h ar man mätt och vilka åtgärder ledde det till? Benchmarkingverktyget h ar använts ytterligare två gånger\, anpassat för målgrupp och önska de frågeställningar. Vilka är erfarenheterna från de olika mätningar na? Hur avser man gå vidare?
\n
\nSå här gör man en studie i praktiken
\n
\n Förberedelser och vad som är viktigt. Vilken nytta och vilken effekt vill man uppnå? Vad mäter man\, vilka mätdata skall samlas in? Hur gör man ett urval av respondenter? Hur går själva genomförandet t ill\, vilka krav ställs på kundorganisationens medverkan? Hur lång tid tar det\, hur levereras resultatet? Hur kan en typisk resultatbild se ut och hur kan det tas om hand?
\n
\nBenchmarkingverktyg: Ett exempel
\n
\nDet är alltid relevant att undersöka om organisationen använder si na IT-system optimalt. Även om allt är ”bra”\, så finns det alltid någon del som kan förbättras. Genom att regelbundet mäta den egna IT -verksamheten kan man dels göra jämförelser med sig själv och därmed studera effekten av genomförda förbättringsprogram\, dels göra jämf örelser med en eller flera utvalda externa organisationer för en benchm ark. Sammantaget utgör detta ett styrredskap för IT som ger en regelbun den övervakning av utvecklingen och där man kan studera förhållandet mellan kostnader och tillgodogjord verksamhetsnytta.
\n 
\nHantering av sourcingavtal
\n
\nAlla företag vill kunna styra och reglera sina avt al på ett effektivt och rationellt sätt. Hur säkerställer man sina le veranser till ”rätt” pris och kvalitet? Hur kan man säkerställa at t man når måluppfyllelse samt får del av rationaliseringar i sin sourc ingrelation? Vilken ”kontrollapparat” krävs för att säkerställa m åluppfyllelsen? Hur förbereder man sig internt inför en relation mella n två parter och vad krävs i den förvaltande organisationen?
\n\nStrategier vid "avtal sslut"
\n
\nSammanfattning och diskussion
\nVad har vi lärt idag? Hur kan vi använda det i våra egna organisationer?
\n
\n16.30 Slut
\n
\nAvgift: 6.950 kr inkl. dokumentation\, kaffe och lunch. Alla priser är exkl. moms. 
\nRabatt: Anm äl 3 deltagare men betala bara för 2 vid samtidig anmälan.
\n
\nEv. återbud skall anmälas senast 2 veckor före kursstart\, annars debiteras halva avgiften. Vid återbud senare än 1 vecka före start deb iteras hel avgift. Vi reserverar oss för ev ändringar. Institutet för informationsteknologi har rätt att ställa in en kurs varvid  inbetal da avgifter återbetalas. Ersättningar därutöver utbetalas ej. URL:http://www.ifi.se/web/page.aspx?refid=8&eventid=18749&page= END:VEVENT END:VCALENDAR